Det finns länder där du har en skyldighet att rösta i olika val, i Belgien är det obligatoriskt att anmäla sig till vallokalerna på valdagen och det innebär ett valdeltagande på över 90 %. Inför det svenska riksdagsvalet 2010 ansåg statsvetaren John Högström  i nyhetsmediet Newsmill att Sverige bör införa röstplikt.

Deltagandet i svenska val har sjunkit från en nivå runt 85 % till runt 80 % och inget tyder på att den trenden bryts. Intresset för EU-valet är ännu lägre, cirka 40 % röstade i EU-parlamentsvalet 2009, ungefär varannan person som röstar i svenska val väljer att röstskolka i europeiska val – en markant skillnad på engagemang, trots att frågor som beslutas på europeisk nivå påverkar vår vardag minst lika mycket som de kommunala och nationella valen.

Röstning i deklarationen

Systemet med att skicka ut skattedeklarationer och granskning av dessa fungerar utmärkt i Sverige och det talas ibland om att komplettera med om man vill vara donator, göra premiepensionsval och andra val  som påverkar livets skeden. Skattedeklarationen är i grunden en offentlig uppgift och går stick i stäv med valhemligheten – detta bör kunna gå att lösa, om man vill lägga till möjligheten till att kunna rösta i samband med inlämnande av skattedeklarationen.

Vad tycker du om att inför röstplikt och vad skulle motivera dig för att gå till valurnan?

Gustav Fridolin är miljöpartisten och politikern som vågar stå för sina åsikter och att verka för ett samhälle som bygger på en värdig grund för alla människor, både som kollektiv och som individer. I maj 2011 är han kandidat som språkrör för miljöpartiet och trots sin unga ålder, har han hunnit med att sitta i den svenska riksdagen för andra gången. Jämfört med andra politiker har han fotfästet i arbetslivet med sitt lärarjobb i centrala Stockholm och har jobbat som journalist för TV4:s program "Kalla fakta". Med boken "Från Vittsjö till världen: om global apartheid och alla oss som vill någon annanstans" har Fridolin visat på sina goda kunskaper om engagemang och inspirerar många att kunna ha en tro på att det går att göra skillnad i samhället.

Fridolin är en sund politiker som har talets förmåga, kan sprida ett sund budskap till "vanliga människor" och har en bra värdegrund. Gustav Fridolin kan ge bra framgångar för både miljöpartiet och "vänsteralliansen" och ett "rött-grönt" samarbete.

En demokrati är vad vi gör det till och vi kan välja att utnyttja vår rösträtt och ta ställning för att kunna bibehålla denna rättighet, så att våra barn också har möjlighet till att kunna säga sin mening i olika frågor. För om demokratins mest grundläggande rättighet inte längre utnyttjas av dess medborgare, överlämnar vi inte våra åsikter till andra människor och i slutändan kan det bli så att någon enväldigt tar över makten och besluten över ett land. Om ingen protesterar då, är då demokratin en diktatur eller är det en demokratisk diktatur?

Lär vi oss någonting av historien?
Under 1930-talet fanns det partier som blev demokratiskt valda för att föra Tysklands talan som ville särbehandla människor och tillsammans med andra faktorer ledde detta till andra världskriget. I Sverige fanns det demokratiskt valda partier som hade liknande åsikter och det finns en risk/chans till att nya partier blir invalda i riksdagen vid valet 2010, enligt mätningar från SIFO, Demoskop och andra företag som ställer frågor som "Vilket parti skulle du rösta på om det hade varit (riksdags)val i dag?". Det är en svår balansgång att värna om demokratin och rätten att föra fram till envars åsikt, men vad händer egentligen när människors åsikter kränker andra individers rätt att få existera?

Rätten till yttrandefrihet, åsiktsfrihet och rösträtt är något vi måste värna och kämpa vidare för att upprätthålla. Vi måste verka för att människor utnyttjar dessa medborgerliga rättigheter och med olika medel som att kunna rösta vid val med sin e-legitimation, flera olika sätt att involvera sig inom föreningslivet och skapa engagemang på flera sätt, så att vi alla kan påverka politiskt i samhället. Detta genom att skapa ett bra klimat för människor och de som väljer att ställa upp som förtroendevalda och de som blir valda med förtroende.

Vi måste kämpa för att demokratin inte hotas – engagera dig därför att demokration upprättas. Börja med att rösta i val – riksdagsval, föreningsvalet, val i bostadsrättsföreningen och andra val som du har i vardagen och som berör dig och dina medmänniskor.