Hur mycket är ett liv värt?

I många sammanhang talas det om att ett människoliv är ovärderligt, men är det så i praktiken? När Trafikverket räknar på vad det kostar att bygga en vägren vid en väg och tar ställning till hur många liv som kan räddas genom detta, då kan en räkna på vad ett räddat människoliv är värt rent ekonomiskt. När politiker talar om vården och äldreomsorgen och talar om intäkter i förhållande till kostnader, är det inte ett sätt att beräkna vad ett människoliv är värt rent ekonomiskt?

Visst går det att beräkna vad ett människoliv är värt och det har det gjorts i århundraden i olika omfattningar. I en kontext är det också viktigt att beakta vad det en kommer fram till sätts i förhållande till. Om politiker kommer fram till att ett räddat liv kostar 2,8 miljoner kronor – är det relevant eller inte? Om politiker kommer fram till att en äldre människas vård kostar 1,3 miljoner och ställer frågan implicit om det är värt det – är det relevant eller inte? En sund inställning borde vara att ett människoliv kan vara värt att räddas till vilken kostnad som helst och att infallsvinkeln borde vara att hur en går tillväga för att ha en nollvision om  döda i trafiken och att en bör ha ett värdigt avslut på sitt liv.

Här beskrivs om ett människoliv utifrån ett försäkringsperspektiv och i förhållande till lagar, regler och normer som råder och har rått utifrån historiska perspektiv och hur det påverkat dagens synsätt inom försäkringsbranschen. Utgångspunkten är att det går att beräkna och sätta ett värde på ett liv, men att det finns och har funnits olika faktorer som påverkat hur värderingen har varit för den satta summan.

Försäkring i samhället då och nu

Sedan 1200-talet har tanken om ett kollektivt risktagande för plötsligt, oförutsedda händelser funnits i Sverige. Från olika brandstod som gällde på landsbygden till att under 1700-talet även gälla i städer. Vartefter samhället förändrades tillkom ytterligare lösningar inom försäkringsbranschen och i dag finns det ett antal olika försäkringsskydd som gäller både för sak (i form av egendom) och liv (i form av person).

Inom livförsäkringsområdet finns möjlighet att erhålla ersättning för olika händelser, som exempelvis långvarig sjukdom, för inkomstförlust och vid dödsfall (summa och förutsättningar för detta regleras i specifika försäkringsvillkor).
   Medikalisering är en faktor som påverkar försäkringsbranschen, både direkt och indirekt, eftersom resultatet, som exempelvis om en åverkan klassas som en sjukdom, påverkar beräkningen av livförsäkringen och utbetalning inom denna försäkring. Professor Fredrik Svenaeus vid Södertörns högskola belyser i boken Sjukdomens mening det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik (Svenaeus 2013, s 34) om olika perspektiv – sociologiskt, historiskt och kulturellt – som tillsammans bildar en grund för medikalisering som beskriver och analyserar mänskliga problem, tillstånd och beteenden och som därmed kan fastställa samhällets norm för vad som ska vara en sjukdom.  

Sedan mitten av 1700-talet har samhället ägnat sig åt biopolitiska åtgärder och program för att kunna ”gruppera” individer i olika subgrupper och dra slutsatser om vad samhället behöver göra och inte göra för att förbättra folkhälsan samt minimera uppkomna sjukdomar och motverka att sjukdomar uppstår. Om biopolitiska åtgärder tar den franske filosofen Michel Foucault upp i boken ”Samhället måste försvaras” (Foucault 2008, s 220).
   Verktyg för de biopolitiska åtgärder skapas och bildas, som Tabellverket (som förändrats och utvecklats till dagens Statistiska Centralbyrå, SCB). Försäkringsbolag använder, i samband med premiesättning och beräkning, statistik som baseras på siffror från Statistiska Centralbyrån och hälsodeklaration som komplement. Denna statistik och hälsodeklarationen ligger vanligtvis till en grund för att bevilja en ansökan om livförsäkring fullt ut eller med villkor. Ju ”bättre” faktorer och förutsättningar som en individ har, utifrån försäkringsbolagets fastställda kriterier, desto bättre försäkringsvillkor och ersättningsnivåer kan individen erhålla när det gäller ekonomiskt värde på individens liv och hälsa i samband med olika händelser.

Försäkringsbolag har i praktiken, i samband med olika beräkningar och fastställande av faktorer och kriterier, makt att kunna bevilja ansökningar om livförsäkringar och beloppet på detta. Faktorerna och kriterierna baseras utifrån vad svensk lagstiftning, primärt försäkringsavtalslagen och rekommendationer från organisationen Svensk Försäkring. Försäkringsbolagen kan skapa och höja sitt förtroende och sin makt, genom att hänvisa till tredje part, läkaren, och dess skriftliga dokument som delges försäkringstagaren/patienten.
   Motzi Eklöf, lektor vid Linnéuniversitetet, beskriver i sin avhandling ”Läkarens ethos” om förtroende som framställande av auktoritet och karaktär, personlig karaktär gentemot åhöraren samt förtroende för hela yrkeskåren. Ett förtroende som ges av bland annat samhället i form av en legitimation som bygger på en individs titel som baseras dels på teoretisk bakgrund, dels på praktisk kunskap. Försäkringstagaren/patienten kan ses som att ”sitta någon i knät” när det gäller bedömning av ens hälsotillstånd och vad som skrivs i läkarintyget, vilket i sin tur kan påverka försäkringsbolagets bedömning. För vad händer om läkaren vill skriva allt explicit och vad händer om läkaren utgår från att försäkringsbolaget har viss förförståelse och därmed lämnar uppgifter implicit? Som försäkringstagare/patient är man i beroendeställning och mer eller mindre maktlös vid en konflikt av det som skrivs och inte skrivs i läkarintyget, vilket i sig påverkar bedömningen av det ekonomiska värdet på individens liv och hälsa i samband med olika händelser.

Försäkringsbolags praktiska bedömning

Eftersom medikalisering, lagstiftning, försäkringsvillkor samt samhällets norm och värdering har förändrats genom tiderna och är faktorer som påverkar det ekonomiska värdet för försäkringsbolags bedömning av en individs liv och hälsa, så tas två konkreta ”sjukdomar” upp för att belysa att frågeställningen är praktisk tillämpbar:

Homosexualitet

Synen på sexualitet har under årtusenden förändrats och ser olika ut, beroende på samhällets rådande norm och lagstiftning. Samhällssynen på homosexualitet är olika beroende på om en befinner sig i Argentina (katolskt land), Iran (muslimskt land) eller Danmark (kristet land). I Sverige som är ett kristet land har tvåsamheten med heterosexualitet som grund varit rådande sedan bibeln skrevs, men samhällssynen har förändrats i takt med att det inte var obligatoriskt med att tillhöra kyrkan från början av 2000-talet efter Kristus födelse och att Sverige fått möjligheten att erhålla en mångfald av flera olika kulturer. Ser en på 1900-talet som sekel så har synen på homosexualitet gått från att vara brottsligt och vara en sjukdom till att vara en del av en godkänd sexualitet och sedan 2009 har samkönade par och heterosexuella par samma lagliga äktenskapliga rättig- och skyldigheter. Ett arbete för att förändra synen hos den som legalt får viga par behöver fortsättas, så att det reellt ges samma förutsättningar för ett heterosexuellt par som ett samkönat par i kyrkan och andra trossamfund.
   För försäkringsbolag påverkas medikaliseringen och samhällsnormen mycket stort eftersom detta ligger till stor grund till beräkningar och ställningstagande för om en ansökan om livförsäkring. Vad händer om homosexualiteten återigen ses som en sjukdom av samhällets utsedda representanter, som exempelvis Socialstyrelsen? Ska homosexuella erhålla ersättning för inkomstförlust genom privat sjukförsäkring vid ”sjukdom”? Hur ska försäkringsbolag ta ställning till läkares intyg om det exempelvis finns en ruta där det står ”Vilken sexuell läggning har du?” och en som patient meddelar att den gillar båda könen? Vad ska ligga till grund till vad som ska anses tillhöra det ena eller det andra – är det om försäkringstagaren/patienten känner sig som hetero-/bi-/homosexuell eller andelen gånger som försäkringstagaren/patienten ligger med ”respektive” kön? Vad händer i sådana fall om försäkringstagaren/patienten inte har sexuellt umgänge alls med något av könen, vilken sexuell läggning har denne i sådana fall? Det måste finnas direktiv, regler och rutiner som är uppsatta och tillämpas lika i alla led och vem ska besluta om detta – samhälle, myndighet, försäkringsbolag eller läkare på en decentraliserad nivå?

Prostitution

När du känner dig som en lustans lakej kan det finnas en del att tänka på när du vill ha lite mys och bus. Om du och försäkringsbranschen hade befunnit er i det antika Grekland hade det kunnat vara olika tillämpningar på dig om du hade varit en gift kvinna, kurtisan eller porne – om du som kvinna över huvud taget hade fått ansöka om försäkring. En gift kvinna i det antika Grekland var troligtvis mindre ”värd” än en ogift kvinna som i sig kunde röra sig mer fritt än den gifta kvinnan, som skulle vara hemma och se till att maken fick sina fysiska och psykiska önskemål och behov tillgodosedda.  Om du och försäkringsbranschen hade befunnit er i samhället under 1700-talet hade du eventuellt kunna teckna en livförsäkring om du hade varit en ”offentlig kvinna” som gick till läkaren en gång i veckan och erhållit en friskhetsintyg. Mer om friskhetsintyg och ”besiktningsbyrå” finns att läsa i ”Malaria Urbana” (Lennartsson 2001, s 55 ff) Om du och försäkringsbranschen befinner er i Sverige 2014 hade du fått teckna en livförsäkring, om du uppfyller alla krav enligt dina lämnade uppgifter i en hälsodeklaration – frågan om du är prostituerad ställs visserligen inte i hälsodeklarationen, men eftersom det i sig inte är lagligt att betala skatt för de intäkter som du har i din ”prostitutionsverksamhet” så kan du inte nämna detta eftersom det förmodligen skulle ställas krav på användande av olika skydd som exempelvis kondom och att denna ”verksamhet” förmodligen skulle ha en större risk för försäkringsbolaget, likt bergsklättring, vilket skulle medföra en högre premie för dig som försäkringstagare, om du skulle få en försäkring på samma villkor som en som inte bedriver en ”prostitutionsverksamhet”.
   Samhällets lagar, regler och normer är av största påverkan om hur försäkringsbolagets bedömning och utifrån i vilken ”riskgrupp” du befinner dig i och om det är av en laglig verksamhetskaraktär. Om du tillhör en ”riskgrupp” så får du betala högre premie, vilket innebär att du behöver betala mer för att få samma ekonomiska värde för ditt liv och hälsa.

Människolivs värde och framtida infallsvinklar

Så hur mycket är ett liv värt?  Det finns många olika faktorer som påverkar hur ett försäkringsbolags värdering ser ut för individers liv och hälsa. Faktorer som väger in är hur lagstiftningen ser ut, hur samhällets regler och normer råder vid just tiden som ansökan om livförsäkringen lämnas in. Att det går att beräkna ett livs ekonomiska värde, i slutändan på ett godtyckligt sätt av försäkringsbolagens anställda, för ens liv och hälsa kan konstateras. För envar är alla människor som ska tolka samhällets lagar utifrån försäkringsbolagets regler och individens egna normer.

Hur kan en göra för att allas liv är lika mycket (eller lite) värt? Går det att ordna så att det finns faktorer som är helt neutrala utifrån normer och godtyckligt agerande av enskilda anställda? Rent teoretiskt kan en arbeta vidare kring att finna någon sådan lösning och jag kan se att det kan finnas möjligheter och förutsättningar till detta, om en definierar alla faktorer på ett exakt sätt som inte går att missbedöma eller subjektivt och godtyckligt kan agera på något annat sätt än en enda, konkret lösning. Detta kan vara en grund för en framtida frågeställning för den som vill forska kring detta fält.

För frågor eller funderingar, kontakta gärna Engagera dig för vidare samtal!


För dig som vill läsa mer, rekommenderas följande läsning:

Böcker

Etsare, Ulrika & Snellman Falconer, Johanna, Privat sakförsäkring, 2. uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2010

Svenaeus, Fredrik., Sjukdomens mening det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik /, MTM, Johanneshov, 2013

Foucault, Michel, Samhället måste försvaras:  Collège de France 1975–1976 (Hägersten: Tankekraft, 2008), s. 217–230.

Lennartsson, Rebecka, Malaria urbana: om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900, B. Östlings bokförl. Symposion, Diss. Uppsala : Univ., 2002,Eslöv, 2001

Avhandling
Eklöf, Motzi. Läkarens ethos. Linköpings universitet, 2000.

Webbsidor
RFSL. Hbt-historia. http://www.rfsl.se/?p=413 (läst 2014-07-10)